En universitetslektor lön ligger i snitt på 52 500 kronor i månaden före skatt, enligt färsk statistik från 2023. Men hur mycket blir det egentligen efter skatt? Och vad tjänar en nyexaminerad lektor?
Lön för lektorer varierar
Lönespannet för universitetslektorer är relativt brett. De flesta tjänar mellan 44 900 och 55 600 kronor per månad. Medellönen landar på 52 500 kronor.
Män tjänar generellt något mer än kvinnor i yrket – 53 100 jämfört med 51 800 kronor i månaden. Skillnaden mellan könen har dock minskat de senaste åren.
Nyexaminerade lektorer har lägre ingångslön
En nyexaminerad universitetslektor har i snitt en ingångslön på 42 800 kronor per månad före skatt. Det är alltså en bit under medellönen för yrket som helhet.
Men lönen stiger snabbt med erfarenhet. Efter endast två års erfarenhet tjänar en lektor i genomsnitt 18% mer än en nyexaminerad.
Stor skillnad i lön före och efter skatt
Med en medellön på 52 500 kronor före skatt landar lönen efter skatt på omkring 36 900 kronor, baserat på 2024 års skattesatser. För de lektorer som tjänar 90:e percentilen, dvs 55 600 kronor per månad, blir lönen efter skatt istället cirka 39 900 kronor.
Det är alltså en betydande skillnad mellan brutto- och nettolön för universitetslektorer, precis som för de flesta andra yrkesgrupper.
Flera faktorer påverkar lönen
Utöver erfarenhet finns det flera andra faktorer som inverkar på hur mycket en universitetslektor tjänar:
Lärosäte spelar roll. Lönerna varierar mellan olika universitet och högskolor. Generellt ligger lönerna något högre på de större lärosätena.
Ämnesområde har betydelse. Lönenivåerna skiljer sig åt beroende på vetenskapsområde. Lektorer inom medicin/farmaci och teknik/naturvetenskap tenderar att ha högre löner än de inom humaniora/samhällsvetenskap.
Prestation vägs in. Den individuella prestationen, till exempel i form av publicerade artiklar och forskningsanslag, kan påverka lönen. Framgångsrika forskare har ofta bättre betalt.
Löneutvecklingen för lektorer
Lönerna för universitetslektorer har stigit stadigt de senaste åren. Ökningen har legat på i snitt 2-3% per år.
En bidragande orsak är det senaste löneavtalet, som slår fast att erfarenhet ska vara en viktig faktor vid lönesättning. En annan är den ökande konkurrensen om kompetens mellan lärosäten.
Andra anställningsvillkor än lön
Lön är förstås en central del av anställningsvillkoren för universitetslektorer. Men det finns också andra viktiga faktorer, som arbetstid, semester och tjänstepension.
Arbetstiden för lektorer följer i grunden samma regler som för andra statligt anställda. Samtidigt har de stor frihet att förlägga sin arbetstid, eftersom forskning ofta sker på udda tider.
När det gäller semester har universitetslektorer rätt till 35 semesterdagar per år, precis som andra statsanställda. Tjänstepensionen följer också statliga avtal.
Sammanfattning
En universitetslektor har en medellön på 52 500 kronor i månaden före skatt. Efter skatt blir det omkring 36 900 kronor.
Nyexaminerade lektorer har lägre ingångslön, medan erfarna lektorer ofta tjänar mer. Andra faktorer som påverkar lönen är lärosäte, ämnesområde och individuell prestation.
Löneutvecklingen har varit positiv de senaste åren, med årliga ökningar på 2-3%. Konkurrens om kompetens och nya löneavtal har bidragit till uppgången.
