Frågan om riksbankschef lön har blivit allt mer aktuell i takt med att Riksbankens roll i svensk ekonomi hamnat i rampljuset. Vad tjänar egentligen en riksbankschef och hur står sig lönen jämfört med andra höga positioner inom offentlig sektor? Låt oss dyka djupare in i ämnet.
Lönenivåer för riksbankschefen
Riksbankschefens lön är en het potatis i den offentliga debatten. Trots att exakta siffror för 2024 inte är tillgängliga, kan vi se på tidigare års data för att få en uppfattning.
Erik Thedéen, nuvarande riksbankschef, har en månadslön på 279 000 kronor. Detta placerar honom i toppen av löneligan för offentliga tjänstemän, med en lön som överstiger både statsministerns och den mest välbetalda generaldirektörens.
Hur mycket tjänar en riksbankschef?
Lönen för en riksbankschef är inget man snyter ur näsan. Den ligger i den övre delen av löneskalan för offentliga tjänstemän.
Exakta siffror varierar från år till år och beror på flera faktorer, inklusive erfarenhet och prestationer. Men det är inte ovanligt att lönen ligger på över 200 000 kronor i månaden.
Lön efter skatt
Efter skatt ser bilden annorlunda ut. Med tanke på Sveriges progressiva skattesystem tar staten en rejäl bit av kakan.
En grov uppskattning skulle kunna vara att riksbankschefen tar hem runt 60-65% av sin bruttolön efter skatt. Detta är dock en förenklad beräkning och den faktiska summan kan variera beroende på individuella omständigheter.
Nyexaminerad vs erfaren
För en nyexaminerad ekonom som drömmer om att en dag bli riksbankschef är vägen lång. Lönen för en nyexaminerad ekonom ligger oftast mellan 25 000 och 35 000 kronor i månaden.
Skillnaden mellan en nyexaminerad och riksbankschefen är alltså avsevärd. Det krävs år av erfarenhet, expertis och karriärutveckling för att nå toppen.
Jämförelse med andra höga positioner
För att sätta riksbankschefens lön i perspektiv kan vi jämföra med andra höga positioner inom den offentliga sektorn.
Enligt tillgänglig data från 2023 tjänade chefen för biståndsorganisationen IDEA 155 845 kronor i månaden. Detta ger en fingervisning om lönenivåerna för toppchefer inom offentlig sektor.
Löneutveckling över tid
Lönenivåerna för riksbankschefen har inte stått stilla. De har följt den allmänna löneutvecklingen i samhället, om än på en högre nivå.
En ny lönemodell har nyligen implementerats för riksbankschefen och direktionens ledamöter. Denna modell resulterade i en genomsnittlig löneökning på cirka 3,79 procent för ledamöterna, vilket är lägre än tidigare års ökningar.
Debatt kring Riksbankens roll i lönebildningen
Intressant nog har diskussioner om lönebildning inom den offentliga sektorn blivit alltmer intensiva. Nyligen uppstod en debatt när vice riksbankschefen Per Jansson uttalade sig om lönebildningen, vilket ledde till kritik från både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, kallade uttalandet ”märkligt och oacceptabelt”. Han menar att Riksbanken ska fokusera på penningpolitiken och inte lägga sig i avtalsrörelsen.
Faktorer som påverkar lönen
Flera faktorer spelar in när det gäller riksbankschefens lön:
-
Ekonomisk situation
-
Politiska beslut
-
Prestationer och resultat
-
Jämförelser med internationella motsvarigheter
Dessa faktorer vägs noga innan en lön fastställs.
Framtidsutsikter
Med tanke på den ekonomiska situationen och debatten kring lönebildning är det troligt att riksbankschefens lön kommer att fortsätta vara en het fråga.
Fackförbund har signalerat att de kommer att kräva högre löneökningar i kommande avtalsrörelser. Hur detta kommer att påverka lönenivåerna för höga tjänstemän som riksbankschefen återstår att se.
Oavsett hur framtiden ser ut, står det klart att positionen som riksbankschef förblir en av de mest välbetalda inom den offentliga sektorn i Sverige. Debatten kring lönenivåerna och Riksbankens roll i lönebildningen lär fortsätta under överskådlig framtid.
