Att spela fotboll på elitnivå i Sverige kan vara lukrativt, men kanske inte så glamoröst som många föreställer sig. Snittlönen för en Allsvenskan-spelare pendlar mellan 90 000 och 100 000 kronor per månad, vilket ger en årslön på cirka 1,14 miljoner kronor. Inte illa för att sparka boll, men långt ifrån de astronomiska summor som betalas ut i de större europeiska ligorna.
Intressant nog har Allsvenskans löner faktiskt sett en viss nedgång på senare tid. Efter att för första gången ha passerat 100 000-kronorsgränsen 2018, med en genomsnittlig månadslön på 104 319 kronor, sjönk siffrorna till 93 000 kronor 2020. Trenden fortsatte nedåt och 2023 landade snittlönen på 92 904 kronor, en minskning med 1,3 procent från året innan. Detta visar att även fotbollsvärlden påverkas av ekonomiska svängningar och att löneökningar inte är någon självklarhet.
Högst betalda spelare i Allsvenskan
I toppen av löneligan hittar vi några av Sveriges mest profilerade fotbollsspelare. Djurgårdens lagkapten Magnus Eriksson leder löneligan enligt uppgifter från 2023, med en imponerande årslön på över 4,5 miljoner kronor. Det är en summa som placerar honom i en helt egen division jämfört med genomsnittsspelaren.
Strax efter kommer profiler som Oscar Lewicki från Malmö FF med en årslön på över 3 miljoner kronor, medan AIK:s målvakt Ismael Diawara och mittfältaren Nahir Besara båda tjänar runt 2,9 miljoner kronor per år. Samuel Leach Holm från Djurgården är också med i toppskiktet med sina 2,6 miljoner kronor årligen. Dessa löner visar tydligt att det finns betydande skillnader även inom Allsvenskan, där stjärnspelare kan tjäna fem gånger mer än en genomsnittlig lagkamrat.
Löneskillnader mellan klubbarna
Skillnaderna mellan klubbarna i Allsvenskan är minst lika stora som mellan spelarna. Malmö FF står i en klass för sig med en årlig bruttolönesumma på nästan 8 miljoner euro. Här ligger snittlönen på cirka 165 000 kronor i månaden, vilket är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet i ligan. Det är inte konstigt att klubben dominerat svensk fotboll under senare år.
Storstadsklubbarna utgör en tydlig ekonomisk elit. Djurgården har sju av de femton bäst betalda spelarna i ligan, medan Hammarby också ligger i toppen med snittlöner runt 160 000 kronor i månaden. AIK är inte långt efter. Detta skapar en ekonomisk klyfta som gör det svårt för mindre klubbar att konkurrera om de bästa spelarna, vilket i sin tur påverkar den sportsliga jämvikten i ligan. Pengarna följer framgången, och framgången följer pengarna – en svår cirkel att bryta för klubbar med mindre resurser.
Faktorer som påverkar lönerna
Vad avgör egentligen hur mycket en Allsvensk spelare får i lönekuvertet? Klubbens ekonomiska muskler är förstås grundläggande. Starka sponsoravtal, höga publiksiffror och internationellt spel fyller klubbkassan och möjliggör högre löner. Malmö FF:s regelbundna deltagande i europeiska turneringar ger dem en ekonomisk fördel som återspeglas i lönelistan.
Spelarens individuella faktorer väger också tungt. Landslagsmeriter, tidigare prestationer och potential på transfermarknaden kan driva upp lönen avsevärt. Unga talanger med stor utvecklingspotential kan ibland förhandla sig till överraskande bra villkor, eftersom klubbarna ser dem som framtida försäljningsobjekt. När klubbarnas intäkter minskar, som under pandemin, påverkas dock löneutrymmet negativt. Detta såg vi tydligt i statistiken från 2020-2023, då snittlönerna faktiskt sjönk.
Allsvenskans löner i jämförelse med europeiska ligor
Trots att en Allsvensk genomsnittslön på över en miljon om året låter bra, bleknar summorna i jämförelse med de stora europeiska ligorna. En reserv i Premier League kan enkelt tjäna tio gånger mer än en stjärna i Allsvenskan. Denna enorma löneskillnad förklarar varför svenska spelare ofta söker sig utomlands så fort möjligheten dyker upp.
Allsvenskans position i UEFA-rankingen återspeglas tydligt i lönenivåerna. Medan svenska klubbar kämpar för att behålla sina talanger, kan klubbar i länder som England, Spanien och Tyskland locka med löner som svenska klubbar aldrig kan matcha. Ändå har Allsvenskan sett en positiv utveckling av lönenivåerna över tid, vilket visar att ligan växer ekonomiskt. Men gapet till toppligorna förblir enormt och kommer sannolikt att bestå under överskådlig framtid.
Utmaningar med lönestrukturen
Den ökande lönetrenden i Allsvenskan skapar huvudbry för många klubbledningar. När allt större del av budgeten går till spelarlöner minskar utrymmet för andra viktiga investeringar. Ungdomsverksamhet, träningsanläggningar och administrativ personal får ofta stå tillbaka när stjärnspelare ska kontrakteras.
Klyftan mellan spelarlöner och löner för övrig personal växer också oroväckande. Medan en toppspelare kan ta hem flera miljoner om året, kämpar många klubbanställda med betydligt blygsammare löner. Detta skapar en obalans som kan påverka klubbkulturen negativt. För klubbarna handlar det om en svår balansgång – höga löner kan locka bättre spelare och därmed större framgångar, men riskerar samtidigt att underminera klubbens långsiktiga ekonomiska stabilitet om intäkterna plötsligt minskar.
